I korta drag

Danmark vill kriminalisera delning av AI-genererade bilder, videor och ljudklipp som imiterar en persons röst eller utseende. Syftet är att motverka desinformation och stärka individers rätt till sin egen identitet på nätet. För svensk skola aktualiserar initiativet behovet av skärpt digital kompetens, medievetenhet och policyutveckling.

Vad är deepfakes?

• Definition: Högrealistiska, AI-skapade representationer (bild, video eller ljud) som kan få en person att framstå som om hen sagt eller gjort något den aldrig gjort.
• Tekniken bakom: Vanligen generativa neurala nätverk som tränas på stora datamängder.
• Användningsområden hittills: Från politiska manipulationer till pornografiskt innehåll och satir.

Huvudpunkter i Danmarks förslag

1. Förbud mot spridning: Delning av deepfakes eller ”digitala imitationer av personliga kännetecken” ska bli olaglig inom landet.
2. Individens rätt: Varje person ges stärkt kontroll över sin bild och röst online.
3. Satir undantas: Parodi och satir behåller yttrandefrihet, men tydliga riktlinjer kommer.
4. Ingen fängelsepåföljd: Brott leder till skadestånd, inte böter eller fängelse.
5. Tidsplan: Regeringen siktar på antagande senast början av 2026.

Varför är frågan viktig för svensk skola?

1. Demokratiskt uppdrag

Desinformation hotar elevers förtroende för samhällsinstitutioner. Deepfakes kan undergräva källkritik och faktabaserad dialog, centrala delar av skolans värdegrund.

2. Digital kompetens enligt Lgr22 och Gy11/25

Läroplanerna betonar förmågan att kritiskt granska digitalt innehåll. Deepfakes är ett tydligt exempel på nästa generations källkritiska utmaningar som undervisningen behöver adressera.

3. Elevers integritet och trygghet

Tekniken gör det möjligt att skapa kränkande eller skadliga imitationer av elever och lärare. Skolans likabehandlingsarbete behöver därför omfatta skydd mot AI-baserade trakasserier.

4. Policy och beredskap

Skolhuvudmän bör utveckla riktlinjer för hur deepfake-material hanteras, rapporteras och faktagranskas, i linje med GDPR, den kommande EU-AI-akten och potentiella nordiska lagar.

5. Lärarfortbildning

För att möta hotet krävs fortbildning i AI-etik, digital forensik och verktyg för att upptäcka manipulationer.

Rekommenderad skolpolicy i korthet

• Förebyggande strategi: Inför tydliga rutiner för hur misstänkt manipulerat material identifieras och hanteras.
• Samarbete med experter: Etablera kontakt med medieinstitut, universitet och faktagranskare för stöd och utbildning.
• Tekniska verktyg: Utvärdera och implementera verifieringsverktyg som metadata-analys och AI-detektion när det är juridiskt och organisatoriskt möjligt.
• Etisk kod: Utarbeta lokala riktlinjer för AI-genererat innehåll i elevproduktioner och skolkommunikation.

Slutord

Danmarks offensiva linje visar hur snabbt regelverken kan skärpas när tekniken utmanar demokratiska värden. Genom att ligga steget före med robusta policyer och förankrad digital kompetens kan svensk skola fortsatt vara en pålitlig arena för kritiskt tänkande och trygg informationsdelning.