Många svenska skolor har digitala strategier, men få har en konkret plan för AI-kompetens. Samtidigt argumenterar ledande experter att nyckeln till att bemästra AI inte primärt ligger i kod, utan i en djup förståelse för språk, kultur och mänskligt beteende.

Kärnan i argumentet: Humanister förstår AI

I ett inlägg på LinkedIn den 21 juli 2025 (https://www.linkedin.com/feed/update/urn:li:activity:7352761853527089152/), lyfter Wharton-professorn Ethan Mollick ett perspektiv som utmanar den teknikcentrerade synen på artificiell intelligens. Han menar att de som är tränade i naturvetenskap och teknik ofta är sämre på att få AI att utföra komplexa uppgifter än de med en bakgrund inom humaniora eller samhällsvetenskap.

Anledningen är att förmågan att formulera precisa instruktioner, förstå kontext och utvärdera nyanser är avgörande. Mollick skriver: "Men LLM:er ger båda kulturerna [humaniora och naturvetenskap] en chans att bidra på sätt som inte varit möjliga på länge.".

Medan kritiker menar att en teknisk grundförståelse är oumbärlig för att undvika ett passivt och okritiskt brukande, pekar Mollicks argument på att den strategiska potentialen frigörs först när tekniken kombineras med humanistisk kunskap.

Från insikt till strategi: Tre nyckelområden

För en skolledning innebär detta att värderingen av kompetens måste breddas. Humanistiska färdigheter är inte längre en mjuk tillgång, utan en hård strategisk fördel.

Ansvarsfull upphandling och etik Att köpa in AI-verktyg utan en grundlig pedagogisk och etisk analys är en stor risk. Personal med humanistisk skolning är tränad i källkritik och att analysera komplexa texter, vilket är avgörande för att utvärdera vilken inbyggd bias en AI-tjänst har, om den följer GDPR och vilket faktiska pedagogiska värde den har bortom säljande formuleringar. Resultatet blir bättre investeringar och minskade risker.

Framtidssäker kompetensutveckling Att erbjuda grundkurser i nya verktyg räcker inte. En proaktiv organisation investerar i att bygga en djupare, kritisk AI-litteracitet. Genom att prioritera fortbildning för lärare i språk, historia och samhällskunskap skapas interna experter som kan leda kollegiet i avancerad och ansvarsfull AI-användning. Det är en direkt investering i organisationens långsiktiga anpassningsförmåga.

Driv verklig innovation Teknisk innovation uppstår när ett verktyg löser ett verkligt problem på ett nytt sätt. De mest banbrytande tillämpningarna av AI i skolan kommer sannolikt inte vara tekniska, utan pedagogiska. Förmågan att se nya möjligheter för lärande, bedömning och kreativitet kräver den typ av problemsyn och idérikedom som tränas inom humanistiska ämnen.

Nästa steg: En handlingsplan i tre steg

Att omsätta insikten till handling kräver en tydlig plan. Här är ett förslag för att komma igång:

Steg 1: Inventera och kartlägg
Rektor eller skolchef tar ansvar för att identifiera nyckelpersoner med humanistisk spetskompetens i organisationen. Genomför samtidigt en enkel riskanalys: var är vi mest sårbara för oetisk eller ineffektiv AI-användning?

Steg 2: Etablera och formulera
En tvärfunktionell arbetsgrupp med humanister och tekniker skapar ett första utkast till skolans AI-policy, max en A4-sida. Fokusera på principer för användning, inte på specifika verktyg.

Steg 3: Prova och utvärdera
Arbetsgruppen och utvalda team väljer ut ett avgränsat område, till exempel textproduktion i årskurs 9, för att prova i mindre skala. Mät effekten: sparade vi tid, ökade vi kvaliteten, stärkte vi elevernas kritiska tänkande?

Att strategiskt integrera humanistisk kompetens i skolans AI-arbete handlar i slutänden om att bygga en mer robust, intelligent och ansvarsfull organisation – en skola som uppnår pedagogisk suveränitet i den digitala tidsåldern.